njurundabommen

Dagen började med uppstigning 08.00 följt av frukost i stugan. Väldigt skönt att få sova i en ordentlig säng efter några nätter i tält. Vädret lockade inte direkt för uteaktiviteter men då vi hyrt cyklar så fanns det inte så mycket att välja på. Packa var sin ryggsäck och på med cykelmundering sedan iväg på den tur vi blivit tipsade om dagen innan. Vi kände oss duktigt sega i benen efter vandringen och det gick lite segt i början men efter ett tag började flytet komma.

Turen gick mot den gamla kyrkogården längs Rallarleden där rallarna ligger begravda. Det är en fin liten kyrkogård med vita kors och en stor sten med texten ”Till minnet av dom som blev kvar”. Efter Kyrkogården gick vi rakt upp mot berget och korsade järnvägen. Det var ofarbar terräng och vi fick bära cyklarna långa bitar av vägen. Vädret blev sämre och det började båda blåsa och regna när vi tagit oss upp över trädgränsen.

Vid kratersjön stannade vi och gick in i det lilla vindskyddet för att käka en macka och vila liten innan vi drog vidare.

Både Bromme och jag var ganska missnöjda med den utpekade leden då den till stora delar var för svår för vår förmåga. Man fick skjuta cykeln stora delar av vägen men efter ett tag taggade vi till och leden blev något bättre sedan blev det riktigt roligt. Det visade sig att man måste hålla hög fart för att cykla på de sämsta ställena.

Det är helt otroligt hur man kan ta sig fram med en MTB genom att hålla fart och flytta tyngdpunkten rätt men det är lite trixigt att hålla upp blicken och läsa stigarna.

Dagens första tur avslutades med ett lättkört men brant avsnitt ner mot hotellet som innehöll väldigt underhållande åkning. Vi spolade av cyklarna från all lera och smuts och åkte ner till stugan för att basta, torka kläderna och vila en liten stund.

Efter att ha vilat några timmar begav vi oss ut på dagens andra tur, det regnade fortfarande och ingen av oss var speciellt taggade. Väl ute passade vi på att åka förbi lanthandeln och shoppa lite middag innan vi begav oss mot Abisko längs rallarleden.

När vi kommit igång och regnet lättat blev vi taggade igen och vi körde på ganska bra. Genom sumpmyrar och över stenrösen. Redan efter några hundra meter var vi genomblöta men den underhållande cyklingen gjorde att vi glömde allt. Än en gång fascinerades vi av vad man kan göra med en schysst MTB.

Jag lyckades köra stutt och föll handlöst ner i en träskpöl, pissblöt men än mer taggad att fortsätta. När vi väl nått Abisko sög det duktigt i benen och vi vilade ett tag medan vi tittade på en enorm fors där det var en fågel som lekte. Han kom flygandes och satte sig i en ström och for iväg, sedan lattjade han runt där bland strömmarna och såg ut att ha hur kul som helst, Bromme och jag blev avundsjuka. Blir vi fåglar i nästa liv ska vi också lattja i feta forsar.

Vägen hem var väldigt jobbig och vi fick stanna för att fylla på depåerna med dextrosol. Sista biten upp mot hotellet fick vi leda cykeln. Cyklarna såg nu mer ut som en del av terrängen och vi tvättade av dom innan vi lämnade tillbaka dom.

När vi kom tillbaka till stugan, trötta, blöta och frusna fungerade inte kortet till ytterdörren och vi fick än en gång knalla upp i den branta backen upp mot receptionen för att aktivera kortet. Vi passade på att ta en bärs och värma oss vid eldstaden i den mysiga lobbyn. Nu sitter vi åter här i lobbyn och har precis ätit en rejäl hamburgertallrik. Den är otroligt mysigt här med sköna fåtöljer, internetuppkoppling och utsikt över Tårne träsk och Lapporten genom de stora panoramafönstren. Elden sprakar i bakgrunden och Bromme och jag sitter med var sin datorn och passar på att uppdatera oss lite med omvärlden.

För att sammanfatta dagen kan vi väl säga att MTB är en aktivitet som fungerar oberoende av väder, ger duktig puls och går att anpassa efter hur avancerad åkaren är. Vi fick blodad tand och vill absolut köra mer!

Imorgon checkar vi ut och åker vidare, vart? Vet inte än, det visar sig.