Glada nyheter!
Till att börja med vill vi passa på att berätta att vi fått en morbror i gänget, Brommes syster födde en liten Anton nu på kvällen. Stort grattis!
Vi firar med finmiddag bestående av makaroner, ketchup och makrillfilé. Till det dricker vi Sangiovese från 2007.
Igår blev det lobbyhäng hela kvällen och sedan nattade vi kring 23. När vi vaknade var det bara att plocka ihop och städa ur stugan som skulle lämnas 11.00. Vi hann precis och åkte upp till hotellet för att lämna nycklarna.
Eftersom vädret varit risigt dagen innan hade vi inte hunnit få några fina bilder på Lapporten och från hotellet gick en väg avsedd för vandrare upp på fjället med en enastående utsikt mot just Lapporten. Eftersom Bromme har en terränggående bil så tänkte vi att om vi smyger oss upp längs branten så ska det nog gå bra. När vi väl kommit upp och står och fotograferar för fullt så kommer det naturligtvis en av anläggningens personal farande på en fyrhjuling och frågar ”Grabbar, hur tänkte ni?”. Vad svarar man på det? ”Vi tänkte fotografera och sedan dra” blev svaret. Han nöjde sig med det konstigt nog så vi hade väl tur idag antar jag.
När fotograferingen var avklarad drog vi och tankade och sedan bestämde vi oss för att ta vägen genom Norge söder över. När vi tittade på kartan för att planera färdvägen insåg vi hur långt norrut vi egentligen är, det är väldigt långt hem. Vi skulle behöva åka färja en del av vägen och vi frågade tjejen på macken om hon visste hur vi skulle betala färjan, hon visade sig ha stuga precis vid färjelägret och rekommenderade att vi tog ut lite NOK av henne där på macken. Ännu ett bevis på att alla här uppe är så trevliga och hjälpsamma.
Vi styrde alltså mot Norge och förundrades över hur vackra alla fjordar är men irriterades samtidigt över hur risiga vägarna i Norge är. Smala och krokiga och med massvis av tunnlar. Vissa av tunnlarna var väldigt långa, den längsta var nästan 5 km. Man rör sig med lusens fart men det är positivt för ekonomin då bensinförbrukningen sjönk ordentligt.
Lunchen som bestod av medhavd matsäck käkade vi i solen på en strand precis invid en liten sjö. När vi skulle kliva ur bilen upptäckte vi att vi inte var ensamma, stranden var fylld av får som låg och solade och käkade gräs. När vi började värma vatten i stormköket så lunkade dom iväg.
Färden gick vidare och vi bestämde oss för att vi skulle försöka bo i närheten av Hemavan. Resan blev lång och vi tröttnade ganska snart på att se fjordar. Vi stannade och köpte lite middag på en affär, en redbull, ett halvt baguettebröd och några digistive-kex.
När vi väl kom fram till Hemavan visste vi inte hur vi skulle bo, klockan var mycket och vi var hungriga. Det var så tjockt med mygg så det såg ut som att det regnade. Vi bestämde oss för att åka vidare till Tärnaby och kolla om vi hittade något lämpligt boende. Valet föll på Tärnaby fjällhotell som ligger precis invid Anjabacken. Dom hade stängt med det fanns ett nummer vi kunde ringa, vilket vi gjorde. 150:- för boende i vandrarhemsdelen var som hittat och här sitter vi nu.
Rummet hade en våningssäng och vi hade ingen lust att sova i en våningssäng. Vi började med att möblera om hela rummet och riva ner sängen till två fristående. Det väsnades en hel del men konstigt nog är det bara vi här på vandrarhemmet så det gjorde inget.
Nu ska vi kolla lite tv och sedan sova, man blir trött av att åka bil också.
Vi firar med finmiddag bestående av makaroner, ketchup och makrillfilé. Till det dricker vi Sangiovese från 2007.
Igår blev det lobbyhäng hela kvällen och sedan nattade vi kring 23. När vi vaknade var det bara att plocka ihop och städa ur stugan som skulle lämnas 11.00. Vi hann precis och åkte upp till hotellet för att lämna nycklarna.
Eftersom vädret varit risigt dagen innan hade vi inte hunnit få några fina bilder på Lapporten och från hotellet gick en väg avsedd för vandrare upp på fjället med en enastående utsikt mot just Lapporten. Eftersom Bromme har en terränggående bil så tänkte vi att om vi smyger oss upp längs branten så ska det nog gå bra. När vi väl kommit upp och står och fotograferar för fullt så kommer det naturligtvis en av anläggningens personal farande på en fyrhjuling och frågar ”Grabbar, hur tänkte ni?”. Vad svarar man på det? ”Vi tänkte fotografera och sedan dra” blev svaret. Han nöjde sig med det konstigt nog så vi hade väl tur idag antar jag.
När fotograferingen var avklarad drog vi och tankade och sedan bestämde vi oss för att ta vägen genom Norge söder över. När vi tittade på kartan för att planera färdvägen insåg vi hur långt norrut vi egentligen är, det är väldigt långt hem. Vi skulle behöva åka färja en del av vägen och vi frågade tjejen på macken om hon visste hur vi skulle betala färjan, hon visade sig ha stuga precis vid färjelägret och rekommenderade att vi tog ut lite NOK av henne där på macken. Ännu ett bevis på att alla här uppe är så trevliga och hjälpsamma.
Vi styrde alltså mot Norge och förundrades över hur vackra alla fjordar är men irriterades samtidigt över hur risiga vägarna i Norge är. Smala och krokiga och med massvis av tunnlar. Vissa av tunnlarna var väldigt långa, den längsta var nästan 5 km. Man rör sig med lusens fart men det är positivt för ekonomin då bensinförbrukningen sjönk ordentligt.
Lunchen som bestod av medhavd matsäck käkade vi i solen på en strand precis invid en liten sjö. När vi skulle kliva ur bilen upptäckte vi att vi inte var ensamma, stranden var fylld av får som låg och solade och käkade gräs. När vi började värma vatten i stormköket så lunkade dom iväg.
Färden gick vidare och vi bestämde oss för att vi skulle försöka bo i närheten av Hemavan. Resan blev lång och vi tröttnade ganska snart på att se fjordar. Vi stannade och köpte lite middag på en affär, en redbull, ett halvt baguettebröd och några digistive-kex.
När vi väl kom fram till Hemavan visste vi inte hur vi skulle bo, klockan var mycket och vi var hungriga. Det var så tjockt med mygg så det såg ut som att det regnade. Vi bestämde oss för att åka vidare till Tärnaby och kolla om vi hittade något lämpligt boende. Valet föll på Tärnaby fjällhotell som ligger precis invid Anjabacken. Dom hade stängt med det fanns ett nummer vi kunde ringa, vilket vi gjorde. 150:- för boende i vandrarhemsdelen var som hittat och här sitter vi nu.
Rummet hade en våningssäng och vi hade ingen lust att sova i en våningssäng. Vi började med att möblera om hela rummet och riva ner sängen till två fristående. Det väsnades en hel del men konstigt nog är det bara vi här på vandrarhemmet så det gjorde inget.
Nu ska vi kolla lite tv och sedan sova, man blir trött av att åka bil också.
Kommentarer
Trackback
